Jag har delat mitt liv i 12 år på wordpress. Innan hade jag Microsofts plattform. Allt jag hade på den sistnämnda försvann vid överflyttning. Och det känns som historia. Jag har varit väldigt öppen om mig,mitt liv och allt som skett genom åren.
Varför började jag med bloggandet ? Mycket var nog för om det hände mig ngt skulle det finnas dokumenterat.. som en dagbok, fast den här var ute i världen. Sen när jag skilde mig lade jag till en vän som visade sig vara en ”falskhet” som sprang å rapporterade om vad jag skrev, och föe att skydda barnen låste jag bloggen till ett fåtal följare. En av dom följer mig fortf, och det har visat sig att vi har en hel del gemensamt.
Det är inte alls länge sen jag öppnade upp för allmänhet igen. Jag tänker inte radera eller läsa tidigare upplägg. Kan jag hjälpa ngn så gör jag det.
Det blev ett stort avhopp mellan 2018 – 2021. 2018 försökte min dotter ta sitt liv, och jag sade upp mig från psyk där jag jobbade natt. Jag vakade över suicibla flickor, och missade mitt egna barns tecken. Jag tog det enormt hårt, därav tystnad här och lade all energi på dottern. Idag står hon stadigt, har bildat familj och vi står varandra otroligt nära. Det var inte mitt fel att det hände….men tufft att uppleva.
Året 2020 fick min älskade zippan förlossningspsykos och högg ihjäl sina valpar. 1 kvarstod och det var min vän Wilda. Lilla blå som vi kallade en annan valp, blev skalperad och förlamad. Veterinärerna sydde ihop och vi försökte i 1 månad med att få igång muskler och leder. Men dessvärre så gick det inte, så hon fick somna in efter en månad.
Zippans aggressioner gjorde mig rädd att hon skulle göra barnbarn illa så hon fick sin vila. Och Wilda vet ni…
Jag har delat med mig av Många traumatiska händelser, och det kanske inte alltid är så bra att vara öppen och ärlig. Men det är sån jag är. Jag är försiktig med att namnge olika personer, men annars så kör jag på. Jag är öppen och ärlig privat. Skulle vara enormt svårt att agera som två personer, en här och en i övrigt.
Jag kommer fortsätta hålla igång den här sidan. Det är så kul att lära känna nya människor,samtidigt som jag själv kämpar med min kropp. Jag har ingen kontroll på vad som händer, och skrivandet ger mig styrka att orka kämpa.
12 år på wordpress…jaa vi får väl se hur många år till jag hänger i 🙂 kanske 12 år till ? Tack för att jag får lära känna dig, och för att du vill lära känna mig. Oavsett vart man finns i världen så kan man knyta fina kontakter genom en blogg❤️
Ja herrejösses!! 12 år!! Men, jag fick med mig allt från spacet eller hette det spaces? 🤔 Har för mig att det blev så när allt flyttades hit, i alla fall för mig 🤪. Är så glad att du tog upp bloggandet igen 🥰
GillaGillad av 1 person
Nej något gick fel när jag flyttade över tyvärr. Men men… d är som det är. Ja jag är också glad att jag kom tillbaks. Det var jobbiga tysta år, men samtidigt oändligt lärorika på gott och ont❤️🥰
GillaGillad av 1 person
😔
Jo jag har förstått det ❤️
GillaGillad av 1 person
Tack för att du skriver. Jag vet inte vad du har för sjukdom då jag är så ny läsare. Men du får gärna informera mig eller via ett inlägg. Kram
GillaGillad av 1 person
Det ska jag göra. Har tänkt mig göra ett inlägg om dom tysta åren.🤗
GillaGilla
Tolv år är då verkligen inte illa! Häftigt att du fortsätter. 😀
Jag började på en annan plattform 2003 – på engelska först av olika skäl. Men skriver egentligen mest för mig själv, även om det också kan vara kul med läsare. Jag tycker man tänker bra när man skriver.
Vad har varit det bästa för dig med att blogga?
GillaGillad av 1 person
Jag skriver precis som jag tänker. Låter tankarna styra pennan. Det bästa…? Hmmm jag har lärt känna nya människor. En av dom och jag har samma intresse för kristaller och annat kul. Jag kan inget om kristaller men vill lära mig. Däremot har vi andra intressen gemensamt…
I övrigt inbillar jag mig att mina ord kan hjälpa ngn annan. Att han hon inte är ensam osv…jag går aldrig bakåt och läser igenom vad jag skrivit där och då… 🙂
GillaGilla